llishas

Jag trivs bäst med migsjälv när jag får tänka och va ensam,
försök inte förstå mig det är bäst om jag är ensam.
Sorgen har drabbat mig på ett konstigt sätt,
Jag försöker att förklara med det är inte så lätt.
Jag vill inte prata mer, har blivit isolerad,
Det finns så mycket som vill ut jag har blivit komplicerad

Jag tror inte på migsjälv, vet ej varför jag är kvar,
Det är bara folk som trycker ner och ställer massa krav.
Men vadfan ska man göra när man inte passar in,
Sitter i ett rum, skriver rim efter rim.
Kan inte sluta tänka på allt det som varit bra,
Jag orkar inte mer, inte en till jävla dag.

Men vadfan ska man göra, tiden läker inte mina sår,
Vill bara falla ner och dö och bäras på en bår.
Försvinna härifrån, ifrån alla och allt,
För där nere på jorden är mitt liv så kallt.
Jag försöker varje dag att finna lycka och glädje,
Det är sant som du har sagt jag förstör fan hela världen.

Du väljer stora havet eller den lilla söta viken,
Vad du är väljer så lär du bli besviken.
För allt som lever har sin lilla egna hemlighet,
Precis som havet har jag min som ingen vet.
Jag vet hur tårar smakar,
Jag vet hur läppar ler
Och jag vet hur kroppen skakar när man inte orkar mer.